Den vanligaste missuppfattningen bland svenskar som funderar på att flytta till Kanarieöarna är att skatten är något man ordnar sedan. Att man först flyttar, hittar en lägenhet, skaffar NIE-nummer och sedan tar tag i det där med Skatteverket när det blir aktuellt. Det är precis tvärtom. Skattefrågan avgör vad hela flytten kostar dig, och den avgörs till stor del av saker du bestämmer under de första månaderna — hur många dagar du är var, var din familj bor, var du har din bostad och när på året du kliver över gränsen.
Den här texten beskriver hur systemet fungerar i stora drag, vilka begrepp du behöver kunna och vilka blanketter som brukar dyka upp. Det är allmän information, inte skatterådgivning. Konkreta satser, gränsbelopp och avdrag ändras nästan varje år och skiljer sig dessutom mellan Kanarieöarna och det spanska fastlandet på vissa punkter. Kontrollera alltid mot Agencia Tributaria (spanska skattemyndigheten) och Skatteverket, och räkna med att du behöver en gestoría eller skatterådgivare med erfarenhet av just svensk-spanska fall.
183-dagarsregeln — och varför den inte är hela sanningen
Spansk rätt betraktar dig som skatterättsligt bosatt i Spanien om du vistas där mer än 183 dagar under ett kalenderår. Notera tre saker som ofta missas.
För det första: kalenderår, inte tolvmånadersperiod. Det spanska skatteåret följer kalenderåret slaviskt, till skillnad från många andra länder. Flyttar du i augusti hinner du sällan över 183 dagar det första året — men året därpå slår det till fullt ut.
För det andra: tillfälliga utlandsvistelser räknas normalt in i de spanska dagarna om du inte kan visa skatterättslig hemvist någon annanstans. En månad i Sverige på sommaren och två veckor i Portugal raderar alltså inte automatiskt dagarna från den spanska räkningen.
För det tredje, och viktigast: 183 dagar är bara ett av flera kriterier. Du kan bli skatterättsligt bosatt i Spanien även med färre dagar om ditt huvudsakliga ekonomiska intresse — verksamhet, inkomstkälla, tillgångar — finns där. Dessutom finns en presumtion om att du bor i Spanien om din make eller maka och minderåriga barn gör det. Den presumtionen går att bryta, men bevisbördan ligger på dig.
Övervintrare som kommer i november och åker hem i mars ligger normalt under gränsen och fortsätter vara skattskyldiga i Sverige. Men den som glider mot fem, sex månader bör räkna dagarna på riktigt. Läs mer om hur en säsong kan läggas upp i vår guide om att övervintra på Kanarieöarna.
Att bli av med den svenska skattskyldigheten
Här gör många fel. Att anmäla utflyttning till Skatteverket och avregistreras från folkbokföringen betyder inte att Sverige släpper dig skattemässigt. Sverige har en regel om väsentlig anknytning som kan hålla dig obegränsat skattskyldig i upp till fem år efter utflyttning, med bevisbördan på dig under den perioden.
Sådant som väger tungt i den bedömningen är bostad i Sverige som är inrättad för åretruntbruk, familj som är kvar, ekonomiskt engagemang i svenska företag och fastighetsinnehav. En sommarstuga av enklare slag brukar gå bra; en kvarhållen villa i Bromma gör det inte. Detta är i praktiken det största enskilda skälet till att svenskar som trodde att de flyttat ut plötsligt får ett brev från Skatteverket något år senare. Vi går igenom detta mer utförligt i artikeln om utflyttning från Sverige.
Utfallet kan alltså bli att båda länderna anser dig bosatt hos sig. Då är det skatteavtalet som får avgöra.
Det nordiska skatteavtalet och Spanien
En detalj som förvirrar många: det nordiska skatteavtalet gäller mellan de nordiska länderna, inte mot Spanien. Förhållandet Sverige–Spanien styrs av ett bilateralt skatteavtal mellan de två länderna. Det avtalet slöts på 1970-talet och har senare kompletterats med ändringsprotokoll. Det har genom åren funnits diskussioner om ett moderniserat avtal, så exakt vilken lydelse som gäller för ditt inkomstår är värt att kontrollera. Skatteverket publicerar de gällande avtalen.
Principerna i ett skatteavtal är däremot stabila och värda att förstå:
- Hemvistartikeln avgör vilket land som räknas som ditt hemvistland när båda gör anspråk. Den prövar i tur och ordning permanentbostad, centrum för levnadsintressen, stadigvarande vistelse och medborgarskap. Det är en trappa — man går vidare till nästa steg bara om det föregående inte ger svar.
- Fördelningsartiklarna anger vilket land som får beskatta vilken inkomsttyp. Fast egendom beskattas normalt där fastigheten ligger. Tjänsteinkomst normalt där arbetet utförs. Pension behandlas olika beroende på typ — se vår artikel om att vara pensionär på Kanarieöarna.
- Metodartikeln beskriver hur hemvistlandet undanröjer dubbelbeskattning, antingen genom att räkna av den utländska skatten (avräkning) eller genom att undanta inkomsten men beakta den när skattesatsen bestäms (exempt med progressionsförbehåll).
Ett skatteavtal kan aldrig skapa en beskattningsrätt som inte finns i intern rätt — det kan bara begränsa den. Och avtalet tillämpas inte automatiskt. Du måste normalt åberopa det, i praktiken genom att kunna visa upp ett hemvistintyg från det land där du anser dig ha hemvist.
IRPF — den spanska inkomstskatten
Impuesto sobre la Renta de las Personas Físicas, IRPF, är Spaniens motsvarighet till inkomstskatten. Är du skatterättsligt bosatt i Spanien beskattas du där för din globala inkomst — allt, oavsett var i världen det tjänats in. Är du inte bosatt betalar du i stället IRNR, en särskild skatt för icke-bosatta, och då bara på inkomster med spansk källa. Skillnaden mellan de två regimerna är stor, och det är därför hemvistfrågan är så central.
IRPF är uppdelad i två baser med olika behandling:
- Allmän bas (base general): löner, pensioner, näringsinkomst, hyresinkomst. Beskattas progressivt.
- Sparandebas (base del ahorro): räntor, utdelningar, kapitalvinster. Beskattas efter en separat, mildare progressiv skala.
Skatten består av en statlig del och en regional del. Den regionala delen bestäms av den autonoma regionen, och Kanarieöarna sätter sin egen. Det innebär att den effektiva IRPF-skatten på Kanarieöarna inte är identisk med den i Madrid eller Andalusien. Det finns också avdrag som är specifika för Kanarieöarna. Jag skriver medvetet inte ut några satser här — de justeras löpande, och en felaktig siffra i en artikel är värre än ingen siffra alls. Agencia Tributaria publicerar skalorna, och din gestoría räknar på ditt fall.
Utöver skatten finns socialavgifter. De är en helt separat sak från IRPF, hanteras av Seguridad Social och drabbar den som arbetar eller är egenföretagare. Se artikeln om att jobba och starta företag.
Deklarationen: Modelo 100
Den spanska inkomstdeklarationen kallas declaración de la renta och lämnas på blankett Modelo 100. Deklarationsperioden ligger normalt under våren och försommaren året efter inkomståret, och den avser föregående kalenderår.
Några praktiska skillnader mot Sverige som brukar överraska:
- Det finns ingen färdigifylld deklaration som du bara godkänner med en sms-kod. Skatteverkets svenska modell saknar spansk motsvarighet i den formen. Du får ett förslag, borrador, men det bygger bara på uppgifter myndigheten redan har — och utländska inkomster finns sällan där.
- Du ansvarar själv för att redovisa svensk pension, svenska ränteinkomster, svenska fondinnehav och svenska hyresintäkter. Att uppgiften inte kom automatiskt är inte en ursäkt.
- Makar kan välja mellan individuell och gemensam deklaration. Vilket som lönar sig beror på inkomstfördelningen — låt någon räkna på båda.
- Har du bott i Spanien bara del av året kan du behöva hantera brutet skatteår i den svenska deklarationen samtidigt.
Är du inte bosatt men äger bostad på öarna behöver du ändå lämna en årlig deklaration som icke-bosatt, även om bostaden står tom. Spanien beskattar en schablonmässig nyttjandeförmån av eget boende. Det är en av de vanligaste bortglömda skyldigheterna bland svenskar med semesterlägenhet. Mer om detta i artikeln om att köpa bostad på Kanarieöarna.
Förmögenhetsskatt
Spanien har kvar en förmögenhetsskatt, Impuesto sobre el Patrimonio, som Sverige avskaffade 2007. Den träffar nettoförmögenhet över ett tröskelvärde. Bosatta beskattas för sin globala förmögenhet, icke-bosatta bara för tillgångar i Spanien.
Skatten är regionalt reglerad, vilket betyder att både fribelopp, skalor och eventuella lättnader kan skilja sig mellan regionerna — och Kanarieöarna har sina egna regler. Det finns dessutom en statlig solidaritetsskatt på stora förmögenheter som infördes för att fånga upp de regioner som gett full nedsättning. Konstruktionen har varit föremål för politiska svängningar och rättsprocesser.
För en normal svensk pensionär med en lägenhet på ön och ett pensionskapital i Sverige blir förmögenhetsskatt sällan aktuell. För den med större kapital, bolagsinnehav eller flera fastigheter är den däremot en av de tyngsta posterna i hela kalkylen — och ett av de starkaste skälen att räkna igenom flytten med rådgivare innan du blir bosatt, inte efter.
Modelo 720 och 721 — redovisning av utländska tillgångar
Det här är den regel svenskar oftast inte vet om, och den som ger flest obehagliga överraskningar.
Den som är skatterättsligt bosatt i Spanien ska på blankett Modelo 720 informera om tillgångar i utlandet över ett tröskelvärde. Det handlar om tre kategorier: bankkonton, värdepapper och försäkringar, samt fast egendom. Tröskeln prövas per kategori.
Det är en informationsblankett, inte en skatteblankett. Du betalar ingenting genom att lämna den. Men den ska lämnas, den lämnas första gången året efter att du blev bosatt, och därefter bara om värdet i en kategori ökat väsentligt eller om du avvecklat något.
Sanktionerna vid utebliven eller felaktig 720-anmälan var länge extremt hårda. EU-domstolen underkände delar av det systemet 2022 och Spanien fick mildra reglerna. Att sanktionerna dämpats betyder däremot inte att skyldigheten försvunnit — den finns kvar och tas på allvar.
Modelo 721 är en nyare, motsvarande blankett för innehav av kryptovalutor på utländska plattformar. Samma logik: informationsplikt över ett tröskelvärde.
Praktisk konsekvens: en svensk som flyttar med ISK, fonder, ett par bankkonton och kanske en bostadsrätt kvar hemma hamnar i regel över tröskeln i minst en kategori. Ta upp 720/721 med din gestoría redan första året — det är en av få saker som är billig att göra rätt och dyr att göra fel.
En sak till om svenska sparformer: ISK och kapitalförsäkring är svenska konstruktioner utan spansk motsvarighet. Den spanska skattemyndigheten ser inte schablonintäkten som Sverige gör, utan tittar på de underliggande transaktionerna. Många upptäcker att ett ISK som är skatteeffektivt i Sverige blir betydligt sämre när man är bosatt i Spanien. Det är en fråga att reda ut före flytten, inte efter — försäljningar man gjort går inte att göra ogjorda.
Dubbelbeskattning i praktiken
Innan vi går in på mekaniken är det värt att ha kartan klar för sig. Kanarieöarna har inte ett eget skattesystem vid sidan av Spaniens — men de har egna inslag, och det är blandningen som förvirrar. Så här hänger nivåerna ihop:
| Vad | Vem tar ut den | Gäller dig när | Var du kontrollerar |
|---|---|---|---|
| IRPF, inkomstskatt | Spanska staten och regionen tillsammans | Du har skatterättslig hemvist i Spanien | Agencia Tributaria |
| IGIC, konsumtionsskatt | Kanarieöarnas regionregering | Alltid, vid köp på öarna — ersätter spansk IVA | Agencia Tributaria Canaria |
| Förmögenhetsskatt | Regionen, med statliga ramar | Dina tillgångar överstiger fribeloppet | Agencia Tributaria |
| Modelo 720 och 721 | Spanska staten | Du har tillgångar utomlands över tröskeln | Agencia Tributaria |
| Svensk skatt | Sverige | Du har kvar väsentlig anknytning eller svensk källinkomst | Skatteverket |
| Skatteavtalet 1976 | Fördelar rätten mellan länderna | Du åberopar det och har hemvistintyg | Båda myndigheterna |
Satser, fribelopp och trösklar ändras och anges därför inte här. Kontrollera alltid aktuella nivåer hos Agencia Tributaria och Skatteverket — och notera att ett skatteavtal aldrig skapar beskattningsrätt, det begränsar bara den som redan finns.
Dubbelbeskattning uppstår i två varianter. Den ena är att båda länderna anser dig bosatt hos sig — då löser hemvistartikeln knuten. Den andra är att ett land beskattar som källstat och det andra som hemviststat på samma inkomst. Då är det metodartikeln som gäller, och du får i praktiken avräkning för den utländska skatten upp till vad hemvistlandet självt skulle tagit ut.
Det som gör det jobbigt är sällan principen utan tajmingen. Länderna har olika deklarationsperioder, olika skatteår för vissa poster och olika krav på dokumentation. Du kan hamna i att betala först i Spanien och få tillbaka i Sverige ett år senare, eller tvärtom. Räkna med likviditetsproblem under övergångsåret — det är ofta värre än den slutliga skatten.
Vad du bör se till att ha på plats:
- Hemvistintyg från rätt land för varje år. Utan det tillämpas ofta inte avtalet, och du får kämpa i efterhand.
- Dokumentation på erlagd skatt i det andra landet — kontoutdrag räcker sällan, det ska vara myndighetsunderlag.
- Ordning på tidpunkter. Datum för utflyttning, datum för folkbokföring i Spanien, datum för empadronamiento. Se NIE, residencia och empadronamiento.
Så här skulle jag lägga upp det
Om jag fick ge ett enda råd är det att låta ordningen på stegen styras av skatteåret, inte av när lägenheten blir ledig.
- Kartlägg dina inkomstslag innan du flyttar. Lön, pension, kapital, hyra, bolag — var för sig.
- Ta ett möte med en gestoría eller skatterådgivare på ön som arbetat med nordiska klienter, och ett med en svensk rådgivare. De ser olika delar av problemet.
- Bestäm vilket kalenderår du vill bli spansk skattskyldig, och lägg flytten så att det blir tydligt åt ett håll. Att hamna på 180–190 dagar är den sämsta positionen som finns.
- Städa i svensk anknytning — bostad, bolagsengagemang, folkbokföring — så att det inte kan ifrågasättas.
- Räkna igenom kapitalsidan innan du blir bosatt. Vissa saker är billigare att avveckla i Sverige än att äga i Spanien.
- Sätt ett återkommande datum för Modelo 100 och Modelo 720 i kalendern.
Att skatten hanteras rätt är i praktiken förutsättningen för att resten av kalkylen ska hålla. Vad livet faktiskt kostar när skatten väl är på plats går vi igenom i vad det kostar att bo på Kanarieöarna, och den lägre konsumtionsskatten som gör en del varor billigare beskrivs i artikeln om IGIC. En bredare översikt över hela flyttprocessen finns i vår guide till att flytta till Kanarieöarna. Vill du jämföra prisläget med Sverige och fastlandet innan du bestämmer dig finns underlag hos Prisnivå.se om Spanien.
Vanliga frågor om skatt när du bor på Kanarieöarna
Gäller skatteavtalet mellan Sverige och Spanien fortfarande?
Ja. Avtalet är från 1976 och gäller genom förordning (1977:75), med senare ändringsprotokoll. Det som ibland påstås om ett uppsagt avtal gäller Portugal, inte Spanien. Ett skatteavtal fördelar beskattningsrätten mellan länderna och tillämpas inte automatiskt — du måste åberopa det, normalt med hemvistintyg. Allmän information, inte skatterådgivning.
När blir jag skattskyldig i Spanien?
Huvudregeln är vistelse mer än 183 dagar under kalenderåret, men även var din familj bor och var ditt ekonomiska centrum ligger vägs in. Det går alltså att bli betraktad som skattemässigt bosatt utan att ha räknat till 183 dagar. Prövningen görs av Agencia Tributaria.
Betalar man lägre skatt på Kanarieöarna än på fastlandet?
Inkomstskatten IRPF fungerar likadant, men en del av skalan sätts regionalt och skiljer sig därför mellan regionerna. Den stora kanariska skillnaden ligger på konsumtionssidan, där IGIC ersätter fastlandets IVA. Satser och gränsbelopp ändras och anges inte här — kontrollera hos Agencia Tributaria och Agencia Tributaria Canaria.
Måste jag redovisa mina svenska konton och fonder?
Den som är skattemässigt bosatt i Spanien kan vara skyldig att lämna uppgift om tillgångar i utlandet, i Modelo 720 och 721, när värdet överstiger vissa trösklar. Trösklarna och blanketternas utformning har ändrats flera gånger. Det här är allmän information — stäm av med en gestoría eller med Agencia Tributaria.
Vad händer med min svenska pension?
Den kan bli föremål för svensk källskatt eller beskattas i Spanien beroende på pensionstyp och på hur skatteavtalet fördelar rätten. Tjänstepension, allmän pension och privat pensionsförsäkring behandlas inte alltid lika. Fråga Pensionsmyndigheten och Skatteverket om ditt fall.
Behöver jag anlita en gestoría?
För de flesta ja, åtminstone de första åren. Den spanska deklarationen har fler val och fler blanketter än den svenska, och kombinationen av två länders regler är svår att göra rätt på egen hand. Kostnaden är oftast liten jämfört med vad ett fel kostar.
Den här artikeln beskriver hur systemet fungerar i stora drag och är allmän information, inte skatterådgivning. Satser, gränsbelopp och avtalsregler ändras. Kontrollera alltid mot Agencia Tributaria och Skatteverket, och anlita en gestoría eller skatterådgivare för ditt eget fall.