Masca ligger på ungefär 600 meters höjd, klämd på en smal bergsrygg mellan två raviner som faller flera hundra meter rakt ner. Ett trettiotal invånare. Palmer, stenhus, terrasser som ser ut att hänga fast av ren envishet. Fram till 1991 fanns ingen asfalterad väg hit — det som kom in och ut gick på mulåsna.
Det har gjort byn till en av de mest fotograferade platserna på Teneriffa, och det har också gjort den till en plats som fått hantera betydligt fler besökare än den är byggd för. Både vägen dit och den berömda ravinvandringen ner till havet är i dag reglerade. Det ändrar hur du behöver planera, och en del av det som står i äldre reseguider stämmer inte längre.
Var ligger Masca?
I Teno-massivet på Teneriffas nordvästra hörn, i Buenavista del Nortes kommun. Teno är precis som Anaga en av öns äldsta delar — bergen bildades för sex till sju miljoner år sedan och har sedan dess eroderats till ett system av djupa, branta barrancos. Masca ligger i en av dem.
Från byn skär Barranco de Masca ner mot Atlanten. Ravinen är ungefär fem kilometer lång, faller de där sexhundra metrarna till havsnivå, och slutar vid en liten strand mellan klippväggar som på sina ställen är över trehundra meter höga. Det är den vandringen folk pratar om.
Orientera dig gärna via Masca på Google Maps — då blir det tydligt hur isolerat läget faktiskt är.
Vägen dit
TF-436 går från Santiago del Teide i söder, över passet vid Cruz de Hilda och ner genom Masca, för att sedan fortsätta mot Buenavista del Norte. Den är asfalterad och skyltad. Den är också smal, med hårnålskurvor, låg mur eller ingen mur mot stupet, och partier där en buss och en bil inte får plats bredvid varandra.
Är du van vid bergsvägar är det ingen dramatik — bara långsamt. Är du inte van kan det bli obehagligt, särskilt sträckan norr om byn. Många kör upp från Santiago del Teide, besöker byn och kör tillbaka samma väg i stället för att fortsätta genom hela sträckan. Det är ett helt rimligt val.
| Från | Restid till Masca | Väg |
|---|---|---|
| Los Gigantes / Puerto de Santiago | Ungefär 30–40 minuter | TF-454 → TF-82 → TF-436 |
| Costa Adeje / Playa de las Américas | Cirka en timme | TF-1 → TF-82 → TF-436 |
| Puerto de la Cruz | Dryg timme | TF-5 → Buenavista → TF-436 (nordsidan, den brantare) |
| Santa Cruz | Cirka 1 tim 30 min | TF-5 eller TF-1 → TF-82 → TF-436 |
Restiderna är verkliga körtider. Kartappar underskattar den sista sträckan rejält. Läs gärna vår genomgång av vägar, regler och parkering på Kanarieöarna om du är ovan vid den här typen av körning, och fundera på storleken när du väljer hyrbil. Liten bil är en fördel.
Parkering och tillträde till byn
Parkeringen i och kring Masca är begränsad och reglerad. Byn har helt enkelt inte plats för de bilar som vill hit under högsäsong, och kommunen och Cabildo de Tenerife har infört styrning av trafiken. Hur det ser ut i praktiken har ändrats flera gånger de senaste åren — perioder med avgiftsbelagd parkering, perioder med skyttelbuss från Santiago del Teide, perioder med begränsat antal platser.
Kontrollera aktuellt läge innan du åker. Cabildo de Tenerife och Buenavista del Nortes kommun är de myndigheter som beslutar om tillträde och parkering i Masca, och reglerna har ändrats med kort varsel. Räkna med att du kan behöva boka eller betala för parkering — eller lämna bilen i Santiago del Teide och ta transfer sista biten.
Det finns också bussförbindelse från Santiago del Teide och från Buenavista med TITSA, men turerna är få. Om du inte har bil är en organiserad utflykt ofta det enklaste sättet att komma hit.
Ravinvandringen — vad som gäller i dag
Det här är den viktigaste delen att ha koll på, eftersom informationen på nätet fortfarande är motstridig.
Barranco de Masca stängdes 2018. Bakgrunden var en lång rad räddningsinsatser — hundratals utryckningar under åren, flera dödsfall, och besökare som gav sig ner i sandaler utan vatten och behövde hämtas med helikopter. Ravinen låg stängd i flera år medan stigen byggdes om, säkrades och ett kontrollsystem sattes upp.
Den öppnade igen 2021, men på helt andra villkor än förr. I dag gäller i stora drag:
- Förbokning krävs. Antalet vandrare per dag är begränsat och du bokar tid i förväg via Cabildo de Tenerifes bokningssystem för Masca. Du kan inte bara dyka upp.
- Avgift. Vandringen är inte gratis. Beloppet ligger i storleksordningen ett par tior i euro per person, och boende på Teneriffa har haft reducerad taxa. Kontrollera aktuellt pris vid bokning.
- Hjälm är obligatorisk. Den delas ut vid ingången. Det handlar om stenras, och det är inte teater.
- Utrustningskrav. Riktiga skor med grepp, tillräckligt med vatten. Personal vid ingången kan neka den som är uppenbart oförberedd.
- Åldersgräns och tidsfönster. Det finns begränsningar för yngre barn och sista insläpp under dagen, eftersom man måste hinna ut före mörkret.
- Vädret stänger. Vid regn eller risk för regn stängs ravinen. Vatten i en barranco stiger mycket snabbt.
Hur vandringen är
Ungefär fem kilometer i ravinbotten, från byn ner till havet. Sexhundra höjdmeter, uteslutande nedför. De flesta gör den på tre till fem timmar beroende på tempo och hur mycket man stannar.
Underlaget är sten, block och grus. På sina ställen klättrar man snarare än går — inget tekniskt, men du behöver använda händerna. Det finns partier med vatten och det kan vara halt. Ravinen smalnar av på flera ställen till en spricka där himlen bara syns som en remsa, och det är den delen folk minns.
Det är inte en promenad. Knän och lår får jobba hela vägen eftersom det bara går nedför. Har du problem med knäna ska du fundera en extra gång — stavar hjälper.
En sak till som är värd tio minuter innan avresa: kontrollera att din reseförsäkring täcker bergsvandring och eventuell räddningsinsats. Många hemförsäkringars reseskydd har undantag som kan överraska. Vår systersajt har en genomgång av vad reseförsäkringen faktiskt täcker som är lika relevant här som på Kreta.
Tillbaka: båten till Los Gigantes
Nere vid Playa de Masca finns ingen väg. Du kommer inte därifrån med bil. Alternativen är att gå tillbaka upp genom ravinen — vilket få gör, det tar betydligt längre tid och är avsevärt tyngre — eller att ta båt.
Båttransfern går längs kusten till Los Gigantes, en tur på ungefär tjugo till trettio minuter under klipporna som gett orten dess namn. Det är i sig en av de finare båtturerna på ön. Från Los Gigantes tar du sedan buss eller transfer tillbaka till Santiago del Teide och din bil.
Båten är en separat bokning från själva ravintillståndet, och den går bara i tillräckligt lugnt sjötillstånd. Blåser det för mycket ställs den in, och då måste alla gå tillbaka upp. Det händer. Boka båten samtidigt som vandringen och ha en plan B.
Regelverket för Barranco de Masca har ändrats flera gånger sedan öppningen 2021 — pris, tider, åldersgränser och båtupplägg. Kontrollera alltid aktuellt bokningsläge hos Cabildo de Tenerife innan du planerar resdagen efter vandringen. Att stå i Masca och upptäcka att ravinen är fullbokad två veckor framåt är en vanlig och helt onödig besvikelse.
Alternativet: bara besöka byn
Det är fullt legitimt, och det är vad de allra flesta gör.
Byn i sig tar en till två timmar. Du parkerar där det är anvisat, går ner genom de smala gränderna, tittar på kyrkan Inmaculada Concepción och husen med torkade palmblad på taken, och går ut på den lilla utsiktspunkten där ravinen öppnar sig. Det finns ett par restauranger och barer med utsikt — enkel kanarisk mat, rimliga priser, och en terrass som gör mycket av jobbet.
Det går också att gå en bit ner i ravinen och vända — men bara till kontrollpunkten. Bortom den krävs bokning.
Utsiktsplatserna längs TF-436 är minst lika mycket värda som byn. Mirador Cruz de Hilda ovanför byn ger den klassiska vyn rakt ner på Masca, och det finns flera mindre stopp längs vägen. Just de här är ofta bättre för foto än byn själv.
När ska man åka?
Tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen. Mitt på dagen mellan elva och tre kommer bussarna med organiserade utflykter, och byn med sina trettio invånare kan då ha flera hundra besökare samtidigt. Då försvinner en del av poängen.
Morgonljuset faller in i ravinen och byn ligger ofta ovanför dimman som samlas nedanför. Sen eftermiddag ger varmare färger. Molnen från nordsidan kryper ofta över passet vid Cruz de Hilda under dagen och kan lägga byn i dimma — det är vackert på sitt sätt men förstör utsikten.
Under vinterhalvåret är det svalare och grönare, med mer risk för regn. På sommaren är det torrt och varmare, men aldrig lika hett som på sydkusten eftersom du är på höjd.
Kombinera med
Masca ligger så till att det passar bra i en dagsslinga över nordvästra Teneriffa:
- Los Gigantes för klipporna från sjösidan, eller Playa de los Guíos nedanför dem.
- Garachico på nordkusten — den gamla hamnstaden som begravdes av lavaströmmen 1706 och som i dag har öns bästa naturliga lavapooler.
- Punta de Teno, öns västligaste udde med fyren. Vägen dit är tidvis reglerad med skyttelbuss eller stängd för privatbilar av rasrisk — kontrollera innan.
- Buenavista del Norte och den gamla vägen längs nordkusten.
En sak att inte göra: klämma in Masca samma dag som Teide nationalpark. Det är teoretiskt möjligt eftersom TF-38 kopplar ihop dem, men båda platserna förtjänar bättre än en timme var, och sammanlagt blir det fyra–fem timmar bakom ratten på krokiga vägar.
Är det värt det?
Byn: ja, om du ändå ska köra i västra delen av ön. Nej, om du bara har fyra dagar på Teneriffa och redan planerat Teide och Anaga — då blir Masca mest en lång bilresa till en liten by med utsikt.
Ravinen: ja, tveklöst, om du gillar att vandra och kan planera i förväg. Det är en av de bättre dagsvandringarna i Europa och landskapet i botten av barrancon har ingen motsvarighet på öarna. Men den kräver att du bokar, att du är i hyfsad form, och att du accepterar att båten kan bli inställd. Vill du läsa mer om vandringsalternativen generellt finns vår översikt över vandring på Kanarieöarna.
Det som inte längre är värt det är att åka spontant en lördag i februari, hoppas på parkering, och tro att man ska kunna gå ner i ravinen på plats. Den varianten fungerade förr. Den gör den inte nu.