Pyramiderna i Güímar är sex terrasserade stenkonstruktioner på Teneriffas östkust, och de är berömda av fel anledning. Thor Heyerdahl bodde här de sista åren av sitt liv och hävdade att de var pyramider — bevis för kontakter över Atlanten mellan Egypten, Kanarieöarna och Amerika. Arkeologerna som granskat platsen har landat i något annat: att det med största sannolikhet rör sig om jordbruksterrasser från 1800-talet, byggda av sten som bönderna rensade ur åkrarna.
Ska du åka dit? Ja, faktiskt — men gå dit med rätt förväntningar. Det är en välskött etnografisk park med en fascinerande vetenskapshistoria, inte ett arkeologiskt mysterium.
Vad är pyramiderna i Güímar?
Sex stegformade konstruktioner av staplad lavasten, den största omkring tolv meter hög, med plana toppar och trappor på ena sidan. De ligger i stadsdelen Chacona i Güímar på Teneriffas soliga östsida. Anläggningen kring dem heter Pirámides de Güímar och drivs av en stiftelse.
Konstruktionerna är inte hemliga eller nyupptäckta. De fanns på platsen och var kända lokalt; det som hände 1990 var att Heyerdahl fick syn på ett tidningsreportage om dem och kom hit.
Heyerdahls teori
Thor Heyerdahl — norrmannen bakom Kon-Tiki och Ra — hade byggt en livsgärning på tesen att forntida folk korsade haven långt tidigare och oftare än vad läroböckerna medgav. När han såg trappstegskonstruktionerna i Güímar såg han samma sak som i Mexiko, Peru och Mesopotamien.
Hans argument var i korthet:
- Stenarna i konstruktionerna är bearbetade, inte bara upplagda i en hög.
- Hörnen är noggrant utformade och trapporna är genomtänkta.
- Marken under de nedersta lagren är jämnad, vilket tyder på avsikt.
- Konstruktionerna orienterar sig, enligt hans mätningar, mot solens uppgång och nedgång vid sommarsolståndet.
- Kanarieöarna ligger precis där passadvindarna och Kanarieströmmen tar en båt västerut mot Karibien — vilket han själv demonstrerat med Ra II.
Heyerdahl fick finansiering av den norske redaren Kjell Inge Røkke, marken köptes, en stiftelse bildades och parken öppnade 1998. Heyerdahl bodde tidvis i Güímar fram till sin död 2002.
Vad arkeologerna säger
Här skiljer sig vägarna. Undersökningar av platsen — bland annat av arkeologer knutna till universitetet i La Laguna — har inte gett något stöd för hög ålder eller för en förkolonial, rituell funktion.
Den förklaring som har bäst stöd är prosaisk. På 1800-talet odlades marken upp här. Vulkanisk mark är full av sten, och stenen måste bort innan man kan plöja. Den vanliga lösningen på Kanarieöarna, som i stora delar av Medelhavsområdet, var att stapla den i rösen eller bygga in den i terrassmurar — så kallade majanos. Terrasserna gjorde också sluttande mark odlingsbar och höll kvar jorden. Att stenarna är hyggligt lagda och att hörnen är prydliga är precis vad man förväntar sig av ett murarhantverk som gjordes av folk som byggde stenmurar hela livet.
De fynd som gjorts på platsen pekar mot 1800-tal, inte mot förkolonial tid. Och kartmaterial från 1800-talet visar området som odlingsmark där konstruktionerna inte fanns tidigare.
Om solståndsalignmenten: att en terrassmur på en sluttning råkar ligga i en riktning som sammanfaller med en solståndspunkt är inte i sig anmärkningsvärt — sluttningens riktning bestämmer murens riktning. Det är stiftelsens tolkning att orienteringen är avsiktlig, inte en bedömning som delas av arkeologerna.
Så här står saken: pyramidtolkningen framförs av anläggningen och dess stiftelse. Den arkeologiska forskningen stöder den inte. Vi skriver ut det eftersom besökare regelbundet lämnar parken med uppfattningen att frågan är öppen eller att arkeologerna bara är trögtänkta. Det finns fortfarande detaljer om platsens historia som inte är helt utredda, men huvudlinjen är det.
Varför är det ändå värt att åka dit?
Fyra skäl, och de har inget med pyramider att göra.
- Ra II och båtutställningen. Här finns en fullskalig modell av papyrusbåten Ra II, som Heyerdahl seglade från Marocko till Barbados 1970, och en utställning om hans expeditioner. För den som växte upp med Kon-Tiki är det en riktig upplevelse.
- Den etnografiska parken. Anläggningen har byggt upp en fin trädgård med kanarisk och makaronesisk växtlighet, en giftväxtträdgård och rekonstruerade kanariska bostäder. Skött och intressant.
- Vetenskapshistorien. Platsen är ett utmärkt studieobjekt i hur en berömd forskares övertygelse kan bygga en institution. Gå dit med den blicken så blir besöket betydligt mer intressant.
- Det fungerar i alla väder och tar två timmar. En bra reservplan när Teide ligger i moln.
Var ligger Güímar och hur tar du dig dit?
I Güímar kommun på Teneriffas östkust, i Valle de Güímar, ungefär mitt emellan Santa Cruz och flygplatsen i söder. Öppna Pirámides de Güímar på Google Maps.
Avfart från motorvägen TF-1, sedan några minuter in i orten. Detta är en av de allra lättast nådda sevärdheterna på ön — inga bergsvägar, ingen smal stickväg, egen parkering.
| Från | Restid med bil | Väg |
|---|---|---|
| Santa Cruz de Tenerife | Cirka 25 minuter | TF-1 söderut |
| Tenerife Sur (flygplatsen) | Ungefär 35 minuter | TF-1 norrut |
| Costa Adeje / Los Cristianos | Cirka 45 minuter | TF-1 norrut |
| Puerto de la Cruz | Ungefär 45 minuter | TF-5 → TF-2 → TF-1 |
| La Laguna | Cirka 30 minuter | TF-5 → TF-1 |
Buss går till Güímar från både Santa Cruz och söderut med TITSA, och från busstationen är det promenadavstånd. Det gör Güímar till ett av få utflyktsmål på ön som fungerar bra utan bil. Har du ändå hyrbil är det ett smidigt stopp på vägen mellan söder och norr.
Hur lång tid tar besöket?
En och en halv till två timmar räcker för de allra flesta: utställningarna, båtmodellen, en runda i trädgården och en titt på konstruktionerna. Är du riktigt intresserad av Heyerdahl kan du bli kvar längre.
Området är mestadels flackt och lätt att gå i, med grusade gångar. Det fungerar för barnvagn på huvudstråken, med reservationen att en del partier är ojämna. Det finns skugga i trädgårdsdelen men inte vid konstruktionerna.
Öppettider, biljetter och vilka delar av parken som är tillgängliga bestäms av stiftelsen som driver anläggningen och ändras över tid. Kontrollera aktuell information på parkens egen sida innan du åker.
Vanliga frågor om pyramiderna i Güímar
Är pyramiderna äkta?
Konstruktionerna finns, de är byggda av människor och de är verkliga. Frågan är vad de är. Enligt forskningsläget: 1800-talsterrasser av rensad åkersten. Enligt anläggningen: något mer. Du får bilda dig en egen uppfattning, men läs om majanos innan du gör det.
Byggde guancherna dem?
Det finns inget arkeologiskt stöd för det. Vill du se säkra spår efter öarnas urbefolkning är Cueva Pintada och Cenobio de Valerón på Gran Canaria betydligt bättre besök.
Passar det för barn?
Bättre än man tror. Båtmodellen, trädgården och att få klättra i terränglika miljöer fungerar. Utställningstexterna är för vuxna.
Är det en fälla för turister?
Nej, men marknadsföringen är optimistisk. Parken i sig är välskött och sakligt uppbyggd i trädgårds- och båtdelarna. Det är tolkningen av stenkonstruktionerna som ska tas med en nypa salt, inte anläggningen i stort.
Kan man klättra på konstruktionerna?
Det finns anlagda vägar och utsiktspunkter i området, men konstruktionerna är skyddade. Följ skyltningen.
Finns det något att äta?
Det finns servering i anslutning till parken, och Güímar självt har vanliga kanariska barer. Vill du äta bättre i området är det värt att veta att östsidans dalgång har ett par guachinches — de tillfälliga vingårdsvärdshusen som är en av öns bästa matupplevelser.
Vad kombinerar du med?
- Candelaria ligger tio minuter norrut längs kusten — basilikan och de nio bronsstatyerna av guanchekungarna. Kombinationen Güímar + Candelaria är en utmärkt halvdag, och de två speglar varandra: en plats där historien är omtvistad och en där den är väldokumenterad.
- Malpaís de Güímar, det skyddade lavafältet vid kusten nedanför, med torr vegetation och en kort lättgången led.
- Teide nationalpark via vägen upp från Güímar-dalen, TF-523 — en av de mindre kända och mer njutbara vägarna upp till kraterplatån.
- Santa Cruz eller La Laguna norrut.
- El Médano söderut om du vill avsluta med vind och strand.
Allt detta går att foga in i en bilrundtur på Teneriffa längs östsidan, som är den del av ön flest kör förbi utan att stanna.
Är pyramiderna i Güímar värda det?
Om du gillar vetenskapshistoria, Heyerdahl eller trädgårdar: ja. Det är två välanvända timmar, lätta att nå, och du lämnar platsen med något att prata om vid middagen.
Om du åker dit för att se en pyramid: nej. Du kommer att se en väl byggd stenterrass, och du kommer att bli besviken — eller, värre, att åka därifrån med en felaktig bild av vad som hänt på ön.
Det bästa sättet att besöka Güímar är att läsa den här artikeln först, gå in med öppna ögon, och betrakta hela anläggningen som ett monument över en mans envishet. Heyerdahl hade fel om Güímar. Han hade också fel om en hel del annat, och rätt om att människor har seglat längre och tidigare än man trodde. Att stå i en park som en person byggde för att bevisa något är sin egen sorts sevärdhet.