Drakoträdet i Icod de los Vinos är ett drakoträd på drygt sexton meter med en krona som ser ut som ett grönt paraply och en stam som mest liknar ett knippe hopvuxna elefantben. Det kallas Drago Milenario, tusenårsdrakot, och är öarnas mest fotograferade träd. Värt ett stopp? Ja — om du ändå är på norra Teneriffa och räknar med tjugo minuter, inte en halvdag. Och nej, det är med all sannolikhet inte tusen år gammalt på det sätt namnet påstår.
Just den delen — åldern — är det roligaste med trädet, och den är den enda som nästan aldrig står i reseguiderna.
Var ligger Drakoträdet i Icod de los Vinos?
Icod de los Vinos ligger på Teneriffas nordkust, mellan Puerto de la Cruz i öster och Garachico i väster, på sluttningen ovanför havet med Teide bakom ryggen. Namnet betyder ungefär "Icod av vinerna" och kommer av att trakten odlat vin sedan 1500-talet — norra Teneriffas malvasía var en exportvara till England långt innan turismen fanns. Vill du sätta det i sammanhang finns vår genomgång av kanariskt vin.
Trädet står i Parque del Drago, en liten terrasserad park i utkanten av gamla stan, precis nedanför kyrkan San Marcos och torget Plaza de la Constitución. Du hittar det via Drago Milenario på Google Maps.
| Från | Restid med bil | Väg |
|---|---|---|
| Puerto de la Cruz | Ungefär 30 minuter | TF-5 västerut |
| Garachico | Cirka 15 minuter | TF-5 / TF-42 |
| Santa Cruz de Tenerife | Dryg timme | TF-5 |
| Costa Adeje / Los Cristianos | Ungefär 1 tim 15 min | TF-1 → TF-82 → TF-5, eller TF-1 runt söderut |
TITSA kör bussar längs nordkusten och Icod är en av knutpunkterna, så hit går det att komma utan bil — se vår genomgång av hur bussarna fungerar på Kanarieöarna. Har du bil är Icod däremot ett naturligt stopp på en bilrundtur på Teneriffa, och parkeringen i orten är hanterbar utanför de värsta middagstimmarna.
Hur gammalt är trädet egentligen?
Här kommer poängen, och den är värd att ta ordentligt.
Ett drakoträd (Dracaena draco) är strikt taget inte ett träd i botanisk mening. Det är en enhjärtbladig växt, närmare släkt med sparris och liljor än med ek och tall. Konsekvensen är att stammen inte förvedas som hos ett vanligt träd, och framför allt: drakoträd har inga årsringar. Det finns ingenting att räkna. Man kan inte borra ut en kärna och läsa av åldern, och kol-14 ger heller inte rent besked på en levande stam som byggts upp på ett helt annat sätt.
Det man i stället gör är att räkna förgreningar. Ett drakoträd växer som en enda pelare tills det blommar första gången, och efter varje blomning delar toppen sig. Blomningen återkommer med flera års mellanrum — den vanligaste tumregeln bland kanariska botanister är ungefär vart fjortonde till femtonde år. Genom att räkna generationerna av grenar uppåt i kronan får man en grov uppskattning. Grov är rätt ord: metoden förutsätter att blomningsintervallet varit konstant genom hela trädets liv, vilket ingen kan veta.
Namnet "Milenario" kommer inte från en mätning utan från 1800- och tidigt 1900-tal, när resande naturforskare gissade högt. Alexander von Humboldt satte flera tusen år på ett systerträd i Orotava som föll i en storm 1867, och en schweizisk expedition landade 1907 på 2 500 år för Icod-drakot. Siffror upp mot 3 000 år har cirkulerat i turistmaterial ända in i modern tid.
Moderna uppskattningar ligger betydligt lägre. Vanligast i dag är intervallet ungefär 700 till 1 000 år, och det finns seriösa arbeten som argumenterar för ännu mindre — ner mot några hundra år. Osäkerheten är alltså inte tio procent, den är flerfaldig. Trädet är gammalt, kanske Kanarieöarnas äldsta levande drako, men "tusenårig" är en marknadsföringssiffra som råkat överleva sin egen faktagrund.
Det gör inte trädet mindre sevärt. Det gör bara att du kan stå där och veta något som de flesta runt omkring dig inte vet.
Vad är ett drakoträd?
- Endemiskt för Makaronesien. Vilda bestånd finns på Kanarieöarna, Madeira, Kap Verde och i ett litet område i Marocko. På Kanarieöarna är verkligt vilda exemplar sällsynta — de flesta stora drakoträd du ser är planterade.
- Den röda saven. Snittytor blöder ett rödbrunt harts som kallas sangre de drago, drakblod. Det användes som färgämne, till balsamering, i medicin och senare av italienska instrumentbyggare i fernissa. Guancherna använde det till mumifiering och till barkhudar.
- Paraplykronan är funktionell. Bladen leder kondens och dagg ner mot stammen och vidare till rötterna — samma trick som lagerskogens träd använder för att fånga passadmolnen.
- Symbol. Drakoträdet är Teneriffas officiella växtsymbol, precis som Kanariepalmen är Gran Canarias.
Vill du se fler och friskare exemplar utan trängsel finns bra bestånd på Jardín Canario utanför Las Palmas, som arbetar aktivt med makaronesisk endemisk flora. Vår översikt över botaniska trädgårdar och parker listar de övriga. Läs också om Garoé på El Hierro — där handlar det inte om drako utan om lagerträdet som enligt traditionen försörjde en hel ö med vatten ur dimman, och det är samma fenomen i botten.
Måste man betala för att se det?
Nej, inte om du nöjer dig med att titta.
Från Plaza de la Constitución och från utsiktsplatsen ovanför parken ser du hela trädet gratis, i sin helhet, med havet bakom. Det är faktiskt den bättre vyn — inifrån parken står du för nära för att få med kronan.
Inne i Parque del Drago tar kommunen entré. Vad du får är en promenad genom en välskött botanisk terrass med kanariska endemer, ett litet rekonstruerat guanchehus, utsikt över bananodlingarna och möjligheten att gå runt trädet på nära håll. Det är prydligt men litet, och du är igenom det på en halvtimme. Avgiften är låg i sammanhanget — kontrollera aktuell nivå hos Icod de los Vinos kommun, som driver parken.
Vårt råd: gå in om du är intresserad av växter, eller om du reser med barn som gillar guanchedelen. Står du med en tajt dagsplan räcker torget.
Hur lång tid tar besöket?
Själva trädet: tio till tjugo minuter. Trädet plus parken: en dryg halvtimme. Trädet plus gamla stan i Icod, en kaffe och en titt på kyrkan San Marcos: dryga två timmar.
Och det är där Icod blir intressant. Orten har en välbevarad kärna med kanariska träbalkonger, kullerstensgator och betydligt färre besökare än trädet — de flesta parkerar, fotograferar drakot och kör vidare. Går du hundra meter uppåt från torget har du plötsligt staden nästan för dig själv.
Kombinera med grannen: Cueva del Viento
Cueva del Viento ligger i samma kommun, uppe på sluttningen ovanför Icod. Det är Europas längsta lavarör och en av de mest särpräglade sakerna man kan göra på Teneriffa — men turen är guidad, obligatorisk och måste bokas långt i förväg. Den planeringen behöver göras hemifrån, inte samma morgon.
Det naturliga upplägget är därför: boka grottan först, lägg drakoträdet och Icods gamla stan i samma dag, och fyll på med något av grannmålen.
- Garachico, en kvart västerut — hamnstaden som lavaströmmen 1706 begravde, med öns bästa naturliga lavapooler.
- Masca längre västerut i Teno-massivet, om du har tid och tål bergsvägar.
- Puerto de la Cruz österut för lunch och strandpromenad.
- En guachinche i backarna ovanför nordkusten — det är precis här den kulturen hör hemma.
Sluttningarna runt Icod är också bananland. Vill du förstå varför de gröna plastdukarna ligger överallt finns bakgrunden i vår text om bananerna på Kanarieöarna.
Vanliga frågor om Drakoträdet i Icod
När på dagen är det bäst att komma?
Tidig förmiddag eller sen eftermiddag. Mitt på dagen kommer bussarna från sydresorterna och torget fylls. Ljusmässigt är eftermiddag bättre — solen står då bakom dig från torget sett, och kronan blir grön i stället för silhuett.
Är det mycket kö?
Till torget aldrig. Till parken kan det bli lite väntan under högsäsong, men det handlar om minuter, inte om det slags bokningssystem som gäller för Teides topp eller Barranco del Infierno.
Går det att se drakoträdet om jag bor i söder?
Ja, men lägg inte upp dagen som en enda utflykt till ett träd. Räkna med två och en halv timmes bilkörning tur och retur och bygg dagen kring nordkusten som helhet. Är du ovan vid kanariska vägar är vår guide till körning, regler och parkering värd tio minuter innan avfärd, och storleken på hyrbilen spelar roll i de gamla ortskärnorna.
Hur är vädret där uppe?
Norra Teneriffa är grönare, svalare och molnigare än söder. Det är passadvinden och inversionsskiktet som ligger bakom — samma mekanism som ger lagerskogen dess fukt. Vår genomgång av mikroklimat och klimatzoner förklarar varför du kan köra från sol till dimma på tjugo minuter, och vädret månad för månad ger säsongsbilden.
Är det värt det?
Som enskilt resmål: nej. Ett träd är ett träd, och det står vid en parkeringsplats i en småstad.
Som stopp på en dag längs nordkusten: ja, utan tvekan. Drakoträdet i Icod är den enda växten på öarna som verkligen fungerar som ett historiskt föremål — den stod förmodligen där när kastilianerna landsteg, den blödde färg åt guancherna, och den har fått bära en ålder som ingen kan bevisa i över hundra år. Fem minuter framför den med den kunskapen är mer värt än en halvtimme utan.
Och kom ihåg att det verkliga skälet att åka till Icod ligger uppe i backen bakom orten: lavaröret. Det trädet klarar sig utan bokning. Grottan gör det inte.