Den första elräkningen är ofta den obehagliga överraskningen. Du har inte haft värmen på en enda dag, du lagar mat på gasol och du har varit bortrest i två veckor — ändå ligger fakturan på ett belopp som får dig att läsa den två gånger. Förklaringen är nästan alltid densamma: i Spanien betalar du en fast avgift för hur mycket effekt du har rätt att ta ut, oavsett om du använder den eller inte. Och den avgiften har den tidigare ägaren satt, inte du. El, vatten, internet och abonnemang är den delen av flytten som ingen förbereder sig på, och den som kostar mest i onödan om du låter den vara.
Här är genomgången av abonnemangen du behöver ordna när du flyttar in i en bostad på öarna, i den ordning de brukar bli aktuella.
Elen: mercado libre eller reglerat pris?
Den spanska elmarknaden är delad i två spår, och skillnaden är viktig att förstå.
Det reglerade priset kallas PVPC (Precio Voluntario para el Pequeño Consumidor). Det följer marknadspriset timme för timme och får bara erbjudas av ett fåtal utpekade bolag, så kallade comercializadoras de referencia. Priset kan svänga rejält mellan dygnets timmar och mellan månader, men det finns ingen bindningstid och ingen påslagsmarginal. Det är också bara via PVPC du kan få det statliga elstödet bono social om du har låg inkomst.
Mercado libre, den fria marknaden, är där de flesta hamnar. Här sätter bolaget sitt eget pris, ofta som ett fast öre-per-kilowattimme-tal med bindningstid. Det ger förutsägbarhet, men marginalen är inbakad och erbjudandena är fulla av introduktionspriser som stiger efter tolv månader.
Vilket som lönar sig beror på hur mycket du använder och hur mycket du orkar bry dig. Har du normal förbrukning och vill slippa tänka fungerar ett fastprisavtal bra. Är du hemma dagtid, har solpaneler eller kan flytta tvätt och diskmaskin till natten kan det timprissatta alternativet bli billigare.
Distributionsnätet på Kanarieöarna sköts av ett enda nätbolag, medan elhandeln är konkurrensutsatt. Du kan alltså byta elhandlare fritt, men aldrig nätbolag. Uppstår ett fel i ledningen eller elmätaren är det nätbolaget som rycker ut, inte den du betalar fakturan till.
Att teckna om från tidigare ägare eller hyresgäst
Det finns två sätt att ta över elen, och de kostar olika mycket.
Cambio de titular — byte av abonnent — innebär att befintligt abonnemang byter namn. Det är gratis eller nästan gratis, går snabbt och kräver att elen aldrig varit avstängd. Du behöver bostadens CUPS-kod (den långa identifieringskoden som står på varje faktura), ditt NIE, kontonummer för autogiro och antingen escrituran eller hyreskontraktet.
Alta nueva — nyanslutning — behövs om elen är avstängd, om bostaden är nybyggd eller om det gått lång tid sedan senaste abonnemanget. Då tillkommer nätavgifter för anslutning och tillsyn, och det blir betydligt dyrare. Du kan också behöva ett giltigt boletín eléctrico, ett intyg från behörig elektriker att installationen uppfyller kraven. Är bostaden gammal och installationen aldrig uppdaterad kan det bli en oplanerad utgift.
Praktiskt råd: be säljaren eller den avflyttande hyresgästen att inte säga upp elen. Låt den stå kvar och gör en cambio de titular i stället. Det sparar ofta ett par hundra euro.
Fotografera elmätarens ställning på tillträdesdagen och spara bilden. Samma sak med vattenmätaren. Det är den enklaste försäkringen mot att få betala föregående boendes förbrukning.
Potencia contratada — nyckeln till elräkningen
Den spanska elfakturan har två huvuddelar. Den ena är den energi du faktiskt använt, mätt i kilowattimmar. Den andra är potencia contratada, den effekt i kilowatt du abonnerar på, och den betalar du för varje dag i månaden oavsett förbrukning.
Det är här räkningen kan överraska. En bostad där någon en gång installerat luftkonditionering, elektrisk varmvattenberedare och induktionshäll kan ha en abonnerad effekt som är dubbelt så hög som du behöver. Den fasta delen kan då utgöra en betydande andel av hela fakturan.
Så här tänker du:
- Använder du gasol till spis och varmvatten, och har enstaka luftkonditionering, klarar du dig ofta med en låg abonnerad effekt.
- Har du induktionshäll, elberedare, tvättmaskin och torktumlare behöver du mer, annars löser huvudströmbrytaren ut när flera saker går samtidigt.
- Löser proppen ut regelbundet är effekten för låg. Löser den aldrig ut, ens när allt är igång, är den sannolikt onödigt hög.
Du kan begära ändring av potencia hos ditt elbolag. Att sänka går oftast smidigt och kostar lite. Att höja kan kräva teknikerbesök och kosta mer. Byter du bara en gång per tolvmånadersperiod är det normalt avgiftsfritt att sänka — kontrollera villkoren hos ditt bolag.
Varför räkningen ändå kan bli hög
Utöver den fasta effektavgiften finns några återkommande förklaringar:
- Uppskattad avläsning. Fakturor med texten estimada bygger på en gissning, inte på mätarställning. Nästa gång mätaren faktiskt läses av kommer korrigeringen på en gång.
- Elektrisk varmvattenberedare är den överlägset största posten i många hem på öarna. En termos som står på dygnet runt för en person som duschar en gång om dagen kostar onödiga pengar.
- Avfuktare och luftkonditionering. På nordsidorna av Teneriffa och Gran Canaria är fukten ett större problem än värmen, och avfuktare drar rejält.
- Elskatt och IGIC läggs på ovanpå allt. Kanarieöarna har IGIC i stället för spansk moms, vilket vi förklarar i artikeln om IGIC — Kanarieöarnas moms.
Solceller är däremot ovanligt lönsamma här, med hög instrålning året runt. Kanarieöarna har haft stödprogram för egenproduktion och kommunerna ger ibland rabatt på fastighetsskatten IBI för anläggningar. Villkoren ändras — fråga på ditt eget kommunkontor.
Vattnet — en ö-fråga
Det finns inget kanariskt vattenbolag. Varje ö, och ofta varje kommun, har sin egen lösning: kommunalt bolag, kommunalt bolag med privat driftsentreprenör, eller en koncession till ett privat bolag. Vilket det är hos dig framgår av räkningen som ligger i lägenheten, eller av kommunens hemsida.
På de större öarna finns några som de flesta känner igen: i Las Palmas är det ett gemensamt kommunalt bolag som fakturerar, i Santa Cruz de Tenerife likaså, medan Lanzarote och Fuerteventura har konsortier på önivå som ansvarar för produktion och distribution. Detaljerna kring ditt eget abonnemang tar du med kommunen.
Bytet av abonnent går till som med elen: cambio de titular med NIE, kontrakt eller escritura, kontonummer och mätarnummer. Räkningen kommer ofta varannan månad snarare än varje månad.
Avsaltat vatten
Kanarieöarna har lite sötvatten och mycket hav. Lösningen är avsaltning — omvänd osmos i stora anläggningar längs kusten. På Lanzarote och Fuerteventura kommer i princip allt kranvatten den vägen, och på södra Gran Canaria och södra Teneriffa nästan allt. På La Palma, La Gomera och norra Teneriffa finns däremot betydligt mer naturligt källvatten och gamla vattengalleri i berget.
Konsekvenserna för dig:
- Vatten är dyrare här än på fastlandet, eftersom avsaltning kräver mycket energi. Det syns i taxorna.
- Smaken varierar. Avsaltat vatten är tekniskt drickbart och kontrolleras, men många tycker det smakar plattare eller något metalliskt. En kolfilterkanna löser det för en bråkdel av kostnaden för flaskvatten. Läs mer i vår artikel om dricksvatten på Kanarieöarna.
- På vissa orter är kranvattnet inte avsett för dryck utan bara för hushållsbruk. Det gäller framför allt äldre nät på mindre orter. Fråga grannarna — de vet.
- Vattenbrist och avbrott förekommer, särskilt på Lanzarote och Fuerteventura under torra somrar. Många hus har därför en egen tank på taket eller i källaren (aljibe eller depósito). Kolla att den finns och fungerar när du flyttar in.
Fiber och internet
Här överraskar Kanarieöarna positivt. Fiberutbyggnaden i Spanien är bland de bästa i Europa, och den täcker öarnas städer och kustorter väl. I Las Palmas, Santa Cruz och turistorterna är hundratals megabit standard till ett pris som ligger under vad många betalar i Sverige. Uppe i bergsbyarna och i barrancos är det en annan sak — där kan du vara hänvisad till mobilt bredband eller radiolänk.
De stora aktörerna är Movistar, Vodafone, Orange, MásMóvil och Digi. De flesta säljer paket där fiber, mobilabonnemang och ibland tv ingår, och paketpriset är nästan alltid lägre än delarna var för sig.
Praktiska saker att veta:
- Kolla om fiber redan är indragen innan du beställer. Finns en fiberdosa i hallen går installationen på en vecka; annars kan det ta längre och kräva föreningens godkännande för dragning i trapphuset.
- Bindningstid på tolv månader är standard. Läs villkoren om du bara ska vara där en säsong — flera operatörer har numera avtal utan bindning till något högre pris.
- Uppsägning ska ske skriftligt och med varsel, ofta 30 dagar. Att bara sluta betala fungerar inte och landar i inkasso.
- Ska du jobba hemifrån, testa uppladdningshastigheten och inte bara nedladdningen. Fiber i Spanien är ofta symmetrisk, men inte alltid. Vår artikel om internet, wifi och att jobba på distans går igenom vad som fungerar var.
Mobilabonnemang och kontantkort
Ska du bo här permanent lönar det sig nästan alltid att skaffa spanskt abonnemang. Priserna är låga jämfört med svenska, och du får ett spanskt nummer — vilket underlättar mer än man tror när hantverkare, myndigheter och läkarmottagningar ska ringa upp.
Kontantkort (tarjeta prepago) är enklast att börja med. Du kan köpa i mataffär, elektronikkedja eller operatörsbutik, men kortet måste registreras med pass eller NIE innan det aktiveras — det är lagkrav i Spanien. Fyller du på med belopp och surfpaket räcker det gott för en övervintring.
Abonnemang (contrato) kräver normalt NIE och spanskt bankkonto för autogiro. Till gengäld får du mer data för pengarna och kan lägga in mobilen i fiberpaketet.
Kommer du bara på semester behöver du inget av detta — ditt svenska abonnemang fungerar med EU:s roamingregler. Vi går igenom detaljerna, inklusive de vanliga fallgroparna, i artikeln om svenskt mobilabonnemang på Kanarieöarna.
Sopavgift, comunidad och de små posterna
Tasa de basura — sopavgiften — tas ut av kommunen. Traditionellt har den varit inbakad i andra kommunala avgifter eller varit mycket låg, men allt fler kommuner har lagt om till separat, tydligare fakturerad avgift de senaste åren. Det handlar fortfarande om ett måttligt årsbelopp, men det dyker upp som en ny rad på hemadressen och överraskar en del. Avgiften faktureras oftast årligen eller halvårsvis och kan kopplas till autogiro.
Comunidad de propietarios är bostadsföreningens avgift och den enskilt mest varierande posten i hela boendekalkylen. I ett enkelt trevåningshus utan hiss handlar det om ett litet månadsbelopp. I en anläggning med pool, trädgårdsmästare, vaktbolag, hiss och gemensam parkering kan det bli en av dina största fasta utgifter. Ibland ingår vattnet till hela huset i avgiften, vilket förklarar varför vissa lägenheter helt saknar egen vattenräkning.
Äger du bostaden får du också en derrama när något större ska göras — fasadrenovering, hissbyte, takomläggning. Läs årsmötesprotokollen innan du köper, som vi rekommenderar i guiden om att köpa bostad på Kanarieöarna. Hyr du är comunidad normalt ägarens sak, vilket vi går igenom i artikeln om att hyra bostad långtid.
IBI, den kommunala fastighetsskatten, betalas av ägaren en gång om året. Den beräknas på taxeringsvärdet och satsen varierar mellan kommuner.
Vad du bör göra första veckan
| Uppgift | Du behöver | Tidsåtgång |
|---|---|---|
| Fotografera el- och vattenmätare | Mobilen | Två minuter |
| Cambio de titular, el | NIE, CUPS, kontrakt, IBAN | Några dagar |
| Cambio de titular, vatten | NIE, mätarnummer, kontrakt, IBAN | Några dagar |
| Kontrollera potencia contratada | Senaste elfakturan | Direkt |
| Beställa fiber | NIE, IBAN, adressen | En till tre veckor |
| Registrera kontantkort eller teckna abonnemang | Pass eller NIE | Samma dag |
| Anmäla autogiro för IBI och basura | NIE, IBAN | Ett besök på kommunkontoret |
Gemensam nämnare: NIE och spanskt bankkonto. Utan dem fastnar allt annat. Ordna dem först, som beskrivs i vår guide om NIE, residencia och empadronamiento. Hur de här posterna slår i en samlad månadsbudget finns i genomgången av vad det kostar att bo på Kanarieöarna, och skattesidan behandlas i artikeln om skatt när du bor på Kanarieöarna.
Taxor för el, vatten och sophämtning sätts regionalt och kommunalt och ändras med jämna mellanrum. Kontrollera aktuella priser hos ditt eget elbolag, ditt kommunala vattenbolag och hos kommunen innan du budgeterar.