En strand som är fantastisk för dig kan vara helt fel för en fyraåring. Det är den enkla insikten som borde styra strandvalet när man reser med små barn till Kanarieöarna, och den krockar ofta med bilderna man sett innan. De vackraste stränderna här är i regel öppna mot Atlanten, har mörk sand som blir stekhet och en bränning som knuffar omkull en vuxen. De bästa barnstränderna ser tråkiga ut på foto och har toaletter.
Den här guiden går igenom vad som faktiskt gör en strand barnvänlig, vilka stränder som uppfyller kraven på varje ö, och vad man ska hålla sig borta från.
Sju kriterier som gör stränder barnvänliga
- Lugnt vatten. Antingen naturligt skydd (ett rev, en vik) eller en byggd vågbrytare. Det här är det överlägset viktigaste kriteriet.
- Grunt och jämnt botten. Långgrunt betyder att barnet kan gå ut trettio meter och fortfarande stå. Det motsatta – en strand som brant faller av precis vid vattenbrynet – är farligt även när havet ser lugnt ut.
- Livräddare. Finns bara på ett urval stränder, och bara under bemannade tider. Ingen strand är bemannad dygnet runt.
- Skugga. Antingen palmer, en promenad med markiser, eller möjlighet att hyra parasoll. UV-indexet här är högre än folk räknar med.
- Toaletter och duschar. Låter trivialt. Är det inte, med ett barn som ska kissa och tre kilometer till närmaste alternativ.
- Kort väg från parkering. Vagn, badring, kylväska, handdukar och ett barn på armen är gränsen för vad två vuxna bär. Femhundra meter i sand är för långt.
- Restauranger inom synhåll. Så att lunchen inte kräver att man packar ihop allt.
Nästan inga stränder klarar alla sju. Klarar en strand de tre första är den ändå bra.

Teneriffa
Playa de Las Vistas i Los Cristianos är öns bästa barnstrand och en av de bästa på hela ögruppen. Ljus inforslad sand, en vågbrytare som håller ute svallet, långgrunt, livräddartorn och rullstolsramper ner i vattnet. Att den ligger inklämd mellan hotellblock spelar noll roll för en femåring.
Playa del Camisón ett par hundra meter bort är mindre, lugnare och något mindre trängd. Playa de Fañabé och Playa del Duque i Costa Adeje fungerar också bra, med skillnaden att El Duque är dyrare i allt – solstol, dryck, glass.
Playa de las Teresitas utanför Santa Cruz har vågbrytare, palmer som ger riktig skugga och en enorm parkering nära sanden. Nackdelen är avståndet om ni bor i söder – räkna med drygt en timme åt varje håll.
I norr är Playa Jardín i Puerto de la Cruz det enda självklara valet, tack vare vågbrytaren. Sanden är svart och blir mycket het – badskor är inte valfritt här mitt på dagen.
Gran Canaria
Playa de Amadores är den mest okomplicerade familjestranden på ön. Den är helt anlagd: en bukt sprängd in i klippan, ljus sand, två pirar som stänger ute vågorna nästan helt. Vattnet står stilla på ett sätt som är ovanligt i Atlanten. Kritiken mot att den är konstgjord är korrekt och helt ointressant om man har ett barn som just lärt sig simma.
Playa de Las Burras i San Agustín är den lokala varianten: liten, skyddad vik med båtar utanför, långgrunt och betydligt lugnare än grannstränderna. Anfi del Mar har vit sand och stillastående vatten men blir mycket full. Playa de Mogán vid Puerto de Mogán är skyddad av hamnen och har restauranger på gångavstånd.
Södra delen av Playa de Las Canteras i Las Palmas är underskattad som barnstrand. Revet La Barra ligger som en naturlig vågbrytare utanför, och innanför det är vattnet ofta helt lugnt och grunt. Dessutom finns allt: toaletter, duschar, livräddare, kaféer, apotek. Undvik bara den norra änden vid La Cícer där vågorna släpps in.
Playa de Maspalomas och Playa del Inglés är däremot inte självklara barnstränder trots att de ligger mitt i turistområdet. De är öppna mot havet, ofta blåsiga, och avståndet från parkeringen till vattnet kan vara flera hundra meter i lös sand.
Lanzarote
Playa Dorada i Playa Blanca kryssar i nästan alla rutorna: skyddad bukt, långgrunt, ljus sand, service längs hela stranden och kort väg från parkeringen. Om ni bor i södra Lanzarote med små barn är det här förstahandsvalet. Playa Flamingo längre västerut har en anlagd vågbrytare och ännu lugnare vatten, men är liten.
I Costa Teguise är Playa del Jablillo den självklara barnviken – en liten skyddad bukt där det knappt finns vågor alls. Bredvid ligger Las Cucharas, som är vindsurfarnas strand och alltså det motsatta.
I Puerto del Carmen ligger Playa Grande centralt med promenaden direkt bakom, och Playa Chica är en liten skyddad vik som också är öns populäraste snorkelplats.
Papagayo är vackrare än allt ovanstående, men vägen dit går på grus, det finns knappt service, och man bär allt ner i sluttningen. Fungerar med barn från ungefär skolåldern. Med en tvååring är det bara jobbigt.
Fuerteventura
Fuerteventura är den blåsigaste ön och därför den svåraste med små barn – men det finns bra platser om man vet var man ska leta.
Caleta de Fuste på östkusten är byggd runt en konstgjord, hästskoformad bukt och är antagligen öns lugnaste badvatten. Orten är inte spännande. Den är däremot mycket praktisk med barn.
Vid El Cotillo i nordväst ligger en rad lagunliknande vikar innanför naturliga stenrev, där vattnet är grunt, uppvärmt och nästan vågfritt. Det är den finaste kombinationen av naturlig miljö och barnsäkert vatten på ön. Räkna med begränsad service och ta med eget.
Lagunen vid Playa de Sotavento är fantastisk för barn när tidvattnet fyllt den: knädjupt, ljummet, kilometervis. Men den är inte en pool utan en tidvattenlagun. När vattnet drar ut kan det bli strömmar i utloppen, och stranden utanför lagunen är öppen Atlant. Håll er i lagunen.
Grandes Playas de Corralejo är underbara men blåsiga och har ställvis brant strandkant med kraftig bränning. Fungerar med större barn en lugn dag. Cofete ska man inte bada på överhuvudtaget, oavsett ålder.
Naturbassänger med barn
De kommunala havsbassängerna – Garachico och Bajamar på Teneriffa, La Fajana på La Palma, Las Salinas vid Agaete på Gran Canaria – är i teorin idealiska för barn: havsvatten utan vågor, ofta trappor och räcken. I praktiken är de en blandad historia. Botten är sten och lavakanterna är extremt hala av alger, djupet varierar oväntat, och de flesta ligger på nordkusterna där enstaka vågor kan slå över kanten utan förvarning.
Med barn som simmar och har badskor är de en trevlig omväxling. Med ett barn som inte simmar är en långgrund sandstrand ett tryggare val. Går ni ändå dit: undvik dagar med högt svall, gå aldrig ut på kanten för att fotografera, och respektera avspärrningar utan diskussion. Mer i guiden om svarta stränder och lavapooler.
Vad man ska undvika
| Undvik | Varför |
|---|---|
| Norrkusterna på Teneriffa och Gran Canaria | Öppen Atlant, kraftig bränning, underströmmar |
| Playa de Cofete, Fuerteventura | Mycket farlig underström, ingen bemanning, ingen hjälp i närheten |
| Playa de Famara, Lanzarote | Dyning och strömmar, surfstrand |
| Playa de Benijo och Playa del Bollullo, Teneriffa | Klipprig, brant, kraftigt svall |
| Stränder helt utan flaggstång | Ingen bedömer förhållandena åt dig |
| Klippkanter och havsbassänger vid högt svall | Enstaka vågor slår över och drar med sig folk |
En generell regel som håller: om du inte ser några andra barn i vattnet fast stranden är full av folk, finns det oftast en anledning.
Praktiska tips som gör dagen mycket enklare
Badskor. Köp ett par per barn första dagen. Svart vulkansand kan bli så het mitt på dagen att den är smärtsam att gå på barfota, och många stränder har sten eller lavaklippa i vattenbrynet. Badskorna löser dessutom problemet med sjöborrar, som sitter på klippor och undersidor av stenar.
Solen. Kanarieöarna ligger på samma latitud som södra Marocko. UV-indexet blir högt även i februari, och havsbrisen döljer hettan så att man inte känner att man bränner sig. Solkräm före avresa till stranden, om igen efter varje bad, och en långärmad UV-tröja på barnen om ni ska vara ute länge. Mer om detta i guiden om sol, UV och säkerhet i vattnet.
Tider. Åk ner mellan nio och ett, ta en lång lunch, och gå tillbaka mellan fyra och sju. Mellan ett och fyra är solen som starkast och på flera öar blåser eftermiddagsvinden upp. Det är också då parkeringarna är fulla.
Mat. Spanjorer äter lunch mellan halv två och fyra. Går ni in klockan tolv får ni ofta vänta, och köket kan vara stängt mellan lunch och middag. Se hur öppettiderna fungerar så slipper ni hungriga barn.
Djur i vattnet. Det farligaste ni realistiskt möter är manet, sjöborre och möjligen en portugisisk örlogsman under vissa vindperioder. Ingen av dem är dödlig men alla gör ont. Sammanställningen över farliga djur på land och i vatten går igenom vad man gör.
Flaggan. Lär barnen vad färgerna betyder första dagen. Grönt betyder att man får bada, gult att man ska vara försiktig, rött att man inte ska gå i alls. En vitblå flagga signalerar maneter. Fullständig genomgång finns i artikeln om badvatten, strömmar och flaggsystemet.
Om ni planerar att köra mellan flera stränder: många av de finaste vikarna nås bara via grusväg, och de flesta hyrbilsavtal förbjuder körning på obelagd väg. Läs villkoren – detta och annat praktiskt står i guiden om att hyra bil på Kanarieöarna.
Om ni bara läser en rad
Boka boendet nära en strand med vågbrytare. Las Vistas på Teneriffa, Amadores på Gran Canaria, Playa Dorada på Lanzarote, Caleta de Fuste på Fuerteventura. Det gör mer för semesterns kvalitet än utsikten från rummet. Resten av planeringen med barn – flygtider, mat, sjukvård – går vi igenom i guiden om att resa till Kanarieöarna med barn, och en jämförelse med andra solresmål finns i Kretaguidens genomgång av reseförsäkring.
Vanliga frågor om barnvänliga stränder
Hur vet man om en strand är barnvänlig?
Titta efter vågbrytare. Är viken skyddad av en pir eller en konstgjord arm ligger vattnet stilla och botten sluttar långsamt — det är den enskilt viktigaste faktorn. Öppna sandsträckor mot Atlanten har bränning och underströmmar även när det ser lugnt ut från strandkanten.
Finns det livräddare och toaletter?
På de större turiststränderna finns bemanning under dagtid i säsong, plus duschar, toaletter och ofta ramper. På naturstränderna finns ingenting alls. Bemanningen varierar mellan kommuner och tider på året, så räkna aldrig med att någon annan håller uppsikt över era barn.
Hur varmt är vattnet för små barn?
Svalare än de flesta väntar sig. Atlanten här är jämn men inte varm, och skillnaden mellan årets varmaste och kallaste vatten är bara några grader. Grunda, skyddade vikar värms upp under dagen, så eftermiddagen är behagligare än förmiddagen. Sensommar och tidig höst är den varmaste perioden.
Finns det skugga?
Sällan naturligt. Kanariska stränder har i regel varken träd eller klippöverhäng där man vill sitta, så skuggan får du hyra eller ta med dig. Ett popup-tält eller en rejäl parasoll hör hemma i bagaget om ni reser med små barn — UV-index är högt året runt, även i januari. Se vår genomgång av sol, UV och säkerhet.
Blir sanden för het att gå på?
På de svarta stränderna, ja. Mörkt lavagrus blir brännhett mitt på dagen och barnfötter klarar det inte. Badskor löser problemet och skyddar dessutom mot sjöborrar i klippbottnar. På de ljusa, importerade sandstränderna i söder är det sällan ett problem.
Går det att ta sig dit med barnvagn?
Till de stora turiststränderna i söder oftast utan problem — strandpromenaderna är breda, jämna och ofta anlagda med just det i åtanke. Till naturstränderna gäller motsatsen: branta stigar, trappor och grus. Mer om detta i artikeln om tillgänglighet och rörelsehinder.
