Det luriga med Kanarieöarna är att det inte känns farligt. Luften i januari är sval, vinden går, du sitter i en solstol med en tröja på och tänker att det knappast är någon sol att tala om. Fyra timmar senare är axlarna röda. Samma sak i vattnet: havet ser inbjudande ut, temperaturen är behaglig, och sedan står du plötsligt tjugo meter längre ut än du tänkt och kommer inte tillbaka.
Det här är den artikel vi helst hade sluppit skriva, men den är den mest användbara på hela sajten. Sol och hav är de två saker som faktiskt skadar svenskar på Kanarieöarna. Nästan allt annat är obetydligt i jämförelse.
Varför UV-strålningen är hög året runt
Kanarieöarna ligger på ungefär samma breddgrad som södra Marocko och Florida — långt söderut jämfört med hela Medelhavet, och oerhört mycket längre söderut än Sverige. Solen står högt på himlen, och därför har strålningen kortare väg genom atmosfären. Det är hela förklaringen: kortare väg, mindre uppbromsning, mer UV som når huden.
Tre saker förstärker effekten:
- Höjden. UV-strålningen ökar med höjden över havet. På Teide, där du kan stå på över 2 000 meter för att titta på stjärnhimlen eller vandra i lavaöknen, är strålningen dramatiskt starkare än vid stranden. Lägg till att luften är kall och du har ett recept på att bränna sig utan att märka det. Läs mer om vad som gäller på höjden i Teide nationalpark.
- Reflektion. Vatten, ljus sand och de vita husfasaderna på Lanzarote kastar tillbaka strålning underifrån. Parasollet skyddar mindre än du tror.
- Vinden. Passadvinden kyler huden så att du inte känner att den blir varm. På vindstränder som Sotavento på Fuerteventura eller El Médano på Teneriffa bränner folk sig rutinmässigt utan att märka något förrän på kvällen.
Ett sätt att förstå proportionerna: en klar sommardag mitt i Sverige kan UV-index nå omkring 6. På Kanarieöarna är det ungefär vad du kan möta en klar dag i december eller januari — och på sommaren når index regelbundet nivåer som klassas som mycket höga eller extrema. Att bränna sig i januari på Gran Canaria är inte ovanligt, det är normalt.
Att bränna sig kostar dig semesterdagar. Rejäl solbränna dag ett innebär att du inte kan ligga i solen dag två, tre och fyra. Den snabbaste vägen till en bra solbrun färg är att inte bränna sig alls.
Så skyddar du dig — praktiskt, inte moraliserande
| Tid på dagen | Vad som gäller |
|---|---|
| Före ca 11 | Bäst tiden att vara ute. Ljuset är fint och strålningen fortfarande måttlig. |
| Ca 12–16 | Toppen av dygnets strålning. Sök skugga, lunch, siesta eller inomhusaktivitet. |
| Efter ca 17 | Strålningen faller snabbt. Bra tid för strand igen, promenad och bad. |
Konkreta vanor som fungerar:
- Faktor 50 de första dagarna, oavsett hudtyp. Sedan kan du gå ner om du vill, men de första dagarna är då skadan sker.
- Smörj mer än du tror. De flesta använder ungefär en tredjedel av den mängd som testerna baseras på, vilket i praktiken halverar skyddet.
- Om igen efter varje bad, även med vattenfast solskydd, och minst varannan timme annars.
- Öron, fötter, hjässa, nacke och skinkorna på baksidan av knäna. Det är de ställen som glöms bort och de som gör mest ont.
- UV-tröja till barn. Långt enklare än att jaga en femåring med solkräm sex gånger om dagen. Mer om barnfrågor i vår guide till att resa till Kanarieöarna med barn.
- Solglasögon med UV-skydd och keps. Ögonen tar också skada, och hornhinnebrännskada finns.
- Räkna med att det är starkare på höjden. Ska du vandra i Anaga, upp mot Roque Nublo eller till Caldera de Taburiente — full utrustning även om det är molnigt nere vid kusten. Vår guide till vandring på Kanarieöarna går igenom resten av packningen.
Moln hjälper mindre än man hoppas. Ett tunt molntäcke släpper igenom en stor del av UV-strålningen, och de dagar när molnen ligger som ett lock över norra Teneriffa eller norra Gran Canaria kan man mycket väl bli bränd.
Värmeslag och uttorkning
Kanarieöarnas normala klimat är milt — det är sällan kvävande hett vid kusten. Men två situationer är farliga: när vinden vänder och het luft kommer in från Sahara (samma väderläge som ger calima, då temperaturen kan skjuta i höjden med tio grader på ett dygn), och när du vandrar i en ravin utan skugga mitt på dagen.
Tidiga tecken är huvudvärk, illamående, att du slutar svettas och att du blir märkligt irriterad. Åtgärd: skugga, svalka, vätska med salt i, och sök vård om personen blir förvirrad eller slutar svara normalt. Ring 112. Se också vår genomgång av sjukvård och apotek.
- Bär mer vatten än du tror till vandring — minst en och en halv liter per person för en halvdag, mer i barrancos.
- Gå tidigt. Kanariska vandrare startar vid gryningen av en anledning.
- Alkohol i solen mitt på dagen är den vanligaste orsaken till att semesterdagar går förlorade.
Säkerhet i vattnet: Atlanten är inte Medelhavet
Det här är det som svenska resenärer underskattar mest. Kanarieöarna ligger i öppna Atlanten. Havet har dyning som kan ha byggts upp av stormar tusentals kilometer bort, tidvattenskillnad på ett par meter, och strömmar som förändras med tidvattnet under dagen. Ett hav som är stilla klockan nio kan vara ett annat hav klockan fyra.
Två andra saker skiljer:
- Nord- och västkusterna tar emot dyningen. Stränder som Famara på Lanzarote, Benijo på Teneriffa eller Cofete på Fuerteventura är storslagna att titta på och i stora delar direkt olämpliga att bada på. Cofete har varken livräddare eller lätt tillgänglighet, och det är ingen slump.
- Sydkusterna är oftast lugna. Det är därför hela turistindustrin ligger där. Las Canteras i Las Palmas skyddas av ett naturligt rev, och stränder som Las Vistas, Amadores och Playa Dorada är byggda eller skyddade för att vara badvänliga.
Underströmmar och hur du tar dig ur
En underström — rip current, corriente de resaca — är en smal kanal av vatten som rinner tillbaka ut från stranden. Den drar dig inte under ytan; den drar dig utåt. Det som dödar är paniken och försöket att simma rakt in mot land mot strömmen tills orken tar slut.
Så känner du igen en:
- Ett stråk där vågorna inte bryter, mellan områden där de bryter.
- Grumligt vatten, skum eller sand som förs utåt i en tydlig linje.
- En "lugn" korridor som ser ut som det trevligaste stället att gå i. Det är det inte.
Så gör du om du hamnar i en:
- Simma inte rakt in mot land. Du vinner inte.
- Flyt, håll huvudet över ytan, vinka och ropa.
- Simma parallellt med stranden tills du känner att draget släpper — strömmen är ofta bara några tiotal meter bred.
- Simma sedan in snett med vågorna.
Ska du hjälpa någon annan: kasta något som flyter och larma. Att hoppa i efter är hur räddaren också drunknar — det är ett återkommande mönster i olyckorna på öarna.
Flaggsystemet
På bevakade stränder finns ett flaggsystem som är detsamma i hela Spanien. Ta det på allvar. Att bada vid röd flagga kan dessutom ge böter från kommunen, och gör att din reseförsäkring kan ifrågasätta en skada.
| Flagga | Betyder | I praktiken |
|---|---|---|
| Grön | Bad tillåtet, lugna förhållanden | Normalt läge på sydkusternas turiststränder. |
| Gul | Bada med försiktighet | Håll dig grunt, gå inte ut ensam, håll koll på barn hela tiden. |
| Röd | Badförbud | Gäller alla. Även starka simmare. Även när det ser fint ut. |
| Lila/violett | Fara i vattnet | Ofta maneter, ibland förorening. Hissas normalt tillsammans med annan flagga. |
| Ingen flagga alls | Ingen bevakning | Vanligast på små vikar och avlägsna stränder. Bedöm själv och var försiktig. |
De allra flesta drunkningsolyckor på öarna sker på obevakade stränder, klippkanter och i naturliga havspooler — inte på de stora turiststränderna med livräddartorn. Kanarieöarna ligger år efter år högt i den spanska drunkningsstatistiken, och de drabbade är i påfallande hög grad medelålders och äldre män som badar ensamma. Det är inte en slump: att simma ensam tidigt på morgonen på en tom strand är den riskabla vanan.
Klippor, havspooler och vågor
De naturliga lavapoolerna, charcos, är bland det bästa öarna har att erbjuda — men de ligger vid havskanten och sköljs över av dyningen vid fel tidvatten. Kolla tidvattnet, titta på havet i tio minuter innan du går ner, och gå aldrig ut på våta klippor. Den våta zonen är våt för att vågorna når dit.
Vi går igenom vilka som är säkra och när i vår guide till svarta stränder och lavapooler, och du hittar mer om vad flaggorna och badvattenkvaliteten betyder i genomgången av badvatten, strömmar och flaggsystemet.
Maneter, örlogsman och sjöborrar
Portugisisk örlogsman (carabela portuguesa) är inte en manet utan en koloni, och den driver in mot öarna periodvis, framför allt när vindar och strömmar ligger rätt. Den känns igen på den blå eller lilaskimrande blåsan ovanför ytan och tentakler som kan vara flera meter långa. Brännskadan är kraftig och smärtsam. Vid tecken på allmänpåverkan — andningssvårigheter, bröstsmärta, kraftig svullnad — ring 112.
- Gå aldrig nära en som ligger på stranden, inte ens en död. Tentaklerna bränner fortfarande.
- Skölj med havsvatten, inte sötvatten. Sötvatten kan utlösa fler nässelceller.
- Gnid inte, och lägg inte sand på.
- Uppsök livräddaren eller närmaste apotek. De vet exakt vad de ska göra — det här är rutin för dem.
Sjöborrar (erizos) sitter i alla klippbottnar och står för fler skadade turistfötter än allt annat sammanlagt. Ett par billiga badskor löser problemet permanent. Har du fått en tagg i foten: gräv inte, gå till apotek eller vårdcentral. Taggarna infekterar sig lätt.
Fler av öarnas djur — och de flesta av dem är ofarliga — går vi igenom i artikeln om farliga djur på land och i vatten.
Vanliga frågor om sol, UV och säkerhet i vattnet
Behöver jag solskydd i januari?
Ja. En klar januaridag på Kanarieöarna kan ge ungefär samma UV-nivå som en klar svensk sommardag. Att bränna sig i januari är inte ovanligt här, det är normalt — och det luriga är att luften är sval och vinden kyler huden så att du inte känner något förrän på kvällen.
Vilken solskyddsfaktor ska jag använda?
Faktor 50 de första dagarna oavsett hudtyp, sedan kan du gå ner om du vill. De flesta använder ungefär en tredjedel av den mängd testerna bygger på, vilket i praktiken halverar skyddet — så smörj mer än du tror, och om igen efter varje bad. Öron, hjässa, nacke och fötter är de ställen som glöms bort.
Skyddar parasoll och moln?
Mindre än man hoppas. Vatten, ljus sand och vita husfasader kastar tillbaka strålning underifrån, så parasollet täcker bara en del. Ett tunt molntäcke släpper igenom en stor del av UV-strålningen — de gråa dagarna på norra Teneriffa och norra Gran Canaria bränner folk regelbundet.
Vad gör jag om jag hamnar i en underström?
Simma inte rakt in mot land — den kampen vinner du inte. Flyt, håll huvudet över ytan, vinka och ropa, och simma parallellt med stranden tills draget släpper; strömmen är ofta bara några tiotal meter bred. Simma sedan in snett med vågorna. Ska du hjälpa någon annan: kasta något som flyter och larma på 112, hoppa inte i efter.
Vad betyder flaggorna på stranden?
Grön betyder bad tillåtet, gul betyder försiktighet, röd betyder badförbud och lila varnar för fara i vattnet, oftast maneter. Röd flagga gäller alla, även starka simmare, och att bada ändå kan ge böter från kommunen och göra att försäkringen ifrågasätter en skada. Läs flaggan varje dag, inte bara första dagen.
Vad gör jag vid manetstick eller kontakt med portugisisk örlogsman?
Skölj med havsvatten, aldrig sötvatten — sötvatten kan utlösa fler nässelceller. Gnid inte och lägg inte sand på. Gå till livräddaren eller närmaste apotek, det är rutin för dem. Vid andningssvårigheter, bröstsmärta eller kraftig svullnad: ring 112. Rör aldrig en örlogsman som ligger på stranden, inte ens en död — tentaklerna bränner fortfarande.
Enkel regeluppsättning att ta med sig
- Bada där det finns folk och gärna livräddare. Ensam på tom strand är den enda riktigt farliga vanan.
- Titta på havet i några minuter innan du går i. Låt en våguppsättning passera.
- Läs flaggan varje dag, inte bara första dagen.
- Solskydd före frukost, inte när du redan ligger på stranden.
- Ta din hårdaste dag i vattnet på sydkusten, inte på norra sidan.
- Vid osäkerhet: fråga livräddaren. De svarar gärna och de vet vad som gäller just den dagen.
- 112 fungerar överallt, gratis, från alla mobiler.
Vill du välja stränder efter förhållanden i stället för efter bilder, börjar du bäst i vår sammanställning över de bästa stränderna på Kanarieöarna och — reser du med små barn — de barnvänliga stränderna.